RH-bladet 7 kommer till september 2009
Efter en kort tids uppehåll får tidningen en ny ansvarig utgivare i Mikael Nilsson från Horda, samt att han blir annonsansvarig. Johan Carlsén blir huvudredaktör, med Tommy Söderholm som ansvarig grafiker. Tvenne Torn fortsätter att vara huvudman för tidningen som tidigare.
Eftersom det blir en grupp som skall samarbeta, eventuellt fler än de omnämnda, men detta är under arbete fortfarande och kan ännu inte offentliggöras, så blir nästa nummer till nästa Rydaholmsdag, dvs i de sista dagarna av september enligt nnuvarande planer.
Johan Carlsén
RH-bladet avslutas
Tvenne torns styrelse har beslutat att avsluta tidningsutgivningen av RH-bladet med mig som ansvarig utgivare.
Jag vill tacka för tiden som jag varit med att göra RH-Bladet! Jag tycker att jag kom in snabbt i samhället och lärde känna folk på olika ställen tack vare tidningen! Ett mycket bra sätt att lära känna ett samhälle!
Nu får jag mer tid att ägna mig åt mitt riktiga jobb! Tidningen har ju varit en fritidssysselsättning, men som också skapar en del huvudvärk. Göra tidning skapar synpunkter och reaktioner - till 95% positiva reaktioner av tacksamhet från samhällets folk. När motsatta kommentarer nått mig har de snarast kommit från pressen i Värnamo.
Jag önskar socknen Rydaholm/Horda en god framtid!
/Johan Carlsén
Gällaryds kantor avtackades efter 23 år
I augusti 1985 tillträdde Bernice Printz tjänsten som kantor i Gällaryds församling. Nu har hon gått i pension och avtackades med blommor och presenter i Gällaryds kyrka i samband med högmässan den 5 oktober efter de 23 årens tjänst.
Det var när maken Björn Printz tillträdde tjänsten 1977 som pastor i Rydaholms missionsförsamling som Bernice kom att ägna sig åt musik i rydaholmsbygden. Hon hade då varit kantor i Åsenhöga sedan 1973. Kantorsexamen avlade hon 1972. Efter en tid som körledare i Rydaholms Missionskyrka anställdes hon 1985 i Voxtorps pastorat som kantor i Gällaryd. Hon har sedan dess varit ansvarig för musiken och körerna i där och sedan 1990 även i Tånnö. Vid avtackningen framförde Magnus Hullfors Svenska Kyrkans tack och överlämnade blommor och present. Tacktal hölls också av Leif Nygren som företrädde kyrkorådet och av Lennart Hjalmarsson som representerade Stiftelsen Os kyrka.
I gudstjänsten predikade komministern Ulf Eklund och kyrkokören sjöng under ledning av Gull-Marie Ståhl. Med sång och musik medverkade också Evelina Nilsson och Simon Eidenskog. /HERBERT JOHANSSON
Herrar och fotboll efter 19 omgångar
Tabellen i division 3 Sydöstra Götaland herrar ser ut enligt följande:
Bromölla 37 poäng, Älmhult 36 poäng, Saxemara 36 poäng, Rydaholm 35 poäng. Söndagen den 7 september låg Rydaholm under med 2-3 på Kungshall mot Rödeby. Det var då Ivan Vasilj gick in som räddaren och med två mål gav Rydaholm viktiga poäng, som förde dem upp i slutstriden, eftersom konkurrenterna i toppen tappade sina poäng.
Nu befinner vi oss i en rafflande slutstrid, som skulle föra Rydaholm upp i andra divisionen om allt fungerade perfekt! Sista matchen mot Älmhult kan avgöra hela säsongen! /Johan Carlsén
Älgjakten
Älgjakten
Älgjakten är ett stort nöje för många, och för andra är det ett tillfälle att träffa vänner och komma ut i skogen! Älgjakten regleras i lag. Det finns bestämmelser för vilka vapen jägarna får använda, hur skadskjutningar skall utredas samt hur många älgar de olika jaktlagen får fälla.
I dag bedrivs älgjakt främst som rekreation samt få lite kött och hålla stammen på en lämplig nivå. En för stor älgstam skulle leda till stora skogsskador och fara för trafikolyckor. Av landets cirka 300 000 jägare, varav 5 procent är kvinnor, jagar 270 000 älg. Det skjuts cirka 100 000 älgar varje år.
Älgjakten lokalt
Älgjakten tar sin början den andra måndagen i oktober månad! I år blir det till den 13 oktober. För att få reda på hur det fungerar i Rydaholm kontaktade jag Mikael Hardarsson i Luveryd, som visar upp en älgkrona på fotografiet härbredvid. Hans son Chistofer är uppklädd tilljakt med hundarna.
Han berättar att Rydaholms norra och Rydaholms södra jaktsällskap har slagit sig samman för att få fram en god älgstam, vilket de menar att de lyckats med över förväntan. Nu börjar de skörda resultaten av det de förvaltar.
Det går främst ut på att få fram kapitaltjurar som skall frambringa kvalitée. Det gör att man skjutit av kalvar, men varit mycket återhållsam mot större tjurar. Detta har medfört att medelåldern för vuxna djur har stigit, och det har förbättrat resultaten i älgstammen. Mikael Hardarsson anser att jaktlagen har skött sig föredömligt i området!
Älgmässa i Rydaholms kyrka
På tacksägelsedagen den 12 oktober anordnar man en ”älgmässa” i Rydaholms kyrka. Någon speciell ”blåsare” brukar man också ha i anslutning till samlingen.
Mikael vill uppmana alla som haft äran att skjuta en stor tjur förra året, att komma med hornen. Han säger: Slut upp och kom till föredraget i sockenstugan med Magnus Johansson från Öland som kommer att visa nya filmer som inte visats tidigare.
Nu måste vi skjuta kalv, förklarar Mikael. Vi skadar inte kalvbeståndet, utan lär oss hur vi skall påverka älgstammen. I Rydaholm södra ökar vi från 13 till 17 vuxna, och de fyra nya är hondjur som skall avskjutas.
Genom det här begränsar vi skogsskadorna och framför allt trafikolyckorna. Genom att skjuta av kalvarna minskar trafikolyckor, speciellt när honorna stöter bort dem vid ett års ålder.
Hur är det med olyckor? Lyckligtvis har vi varit förskonade för det genom bra vapenhantering, svarar Mikael. Varje år har vi en uppskjutning i Horda! Vi har bra uppsökningshundar, och erfarna jaktledare med bra placering för passen!
TREVLIG (H)ÄLG får jag önska er! /J. Carlsén
Tjernobylbarnen i ELIMS tält
I fjorton år har Ove Claesson engagerat sig för barnen i Tjernobyl och Vitryssland, dvs sedan 1994. Organisationen han driver heter Tjernobyl Oas och utgår från Gnosjö. Med buss har han hämtat hundratals barn från ett smittat och fattigt område till ett sommarfagert och hälsosamt Sverige. Och han får stöd av frikyrkorna och mcklubben Texas Roadrunners i Rydaholm.
Lyckan är stor när barnen från Vitryssland får stiga upp på en MC och resa en tur. Det här är så långt från deras egen verklighet man kan komma. I tre veckor får en grupp på 36 barn från Vitryssland vara i Sverige på en lägergård utanför Gnosjö. Här får de bada, leka, besöka caféer, träffa jämnåriga svenska barn – kort sagt njuta av den svenska sommaren när den är som bäst.
Omkring 400 barn i sommar
Och det kommer inte bara en grupp, Ove Claesson har sett till att det i sommar 2008 varit ett 15-tal resor sedan i april månad. 400-talet barn som får smaka på den förmån som kallas svensk sommar. Det har blivit omkring 5000 barn sedan starten. I somras hade man också ett läger i Vitryssland med 1.500 barn.
Barnen med på tältcafé
I tältet bakom Elim sjöng barnen och Ove Claesson berättade om hur flera av barnen kom från missbrukarhem onsdagen den 13 augusti. Under en timme tidigare hade Texas Roadrunners kört omkring med barnen på sina motocyklar. Ove berättar att han varit i Vitryssland 189 gånger och Ukraina 78 gånger sedan starten. I början trodde han det skulle bli ett par bussresor och inte mer, men nu har det gått 14 år och det har blivit hans livsuppgift.
Men i år trodde han att han skulle dö. En stor tumör började växa i magen på honom, och den var stor som en knytnäve. Han ville inte gå till läkare för han var övertygad om att då skulle han inte komma hem igen, så han har inte fått någon diagnos på vad det var. Han var alltid hungrig hur mycket han än åt. Smärtorna kunde vara starka så han inte kunde sova på nätterna. Han gjorde upp och avslutade alla affärer för han trodde att han snart skulle lämna den här världen. I juni reste han tillbaka med bussen och barnen till Vitryssland, och efter att ha släppt av de flesta, och var på väg till ett annan stad fick han stanna för att vila. Han orkade inte mer. Det var sista fredagen i juni 2008. På bilden här ser ni Ove samman med Igor, Viktor, Colja och Julik i tältcafét. Där på vägkanten öppnade Ove sitt hjärta och berättade för dem att han var dålig och kanske snart skulle dö. Men då sade pojkarna att vi ber till Jesus så gör han dig frisk. De satte igång att bedja för honom, och på en sekund var han frisk. Tumören bara smälte bort, och Ove blev frisk och kry på ett ögonblick. När han stod i Elim-tältet hade det knappt gått två månader sedan det hänt!
Just i de här dagarna hade de 200 deltagare från Vitryssland på Bergagården och i Flahult. Det var hela familjer som samlats och fick tid tillsammans på lägret! De stannade till den 30 augusti! Ove sänder med ett stort tack från alla som fått hjälp, ett tack till alla som ställt upp för barnen och deras familjer!
/Johan Carlsén
Tjernobylolyckan var en reaktorolycka i ett kärnkraftverk den 26 april 1986, utanför staden Prypjat i Ukraina, när reaktor fyra förstördes genom en explotion med ett radioaktivt moln som preds över Europa.
De svarta fåren har också en fristad
I Lusseboda, utanför Rydaholm bor familjen Danielsson som sjätte generation på sin släktgård. Johan arbetar som läkare och hustrun Margaretha som kurator, båda för landstinget. På gården driver de skogsbruk och fårskötsel.
Gudrun ställde till det
När Gudrun och senare Per gick fram blev det extra arbetsamt med skogen. Men nu verkar allt gå i de gamla hjulspåren igen.
-Vi eldar med ved och nu har vi ju mycket bränsle, säger Johan, som vid sidan om jobbet som läkare ägnar sig åt skogsdriften. Han får också hjälpa till med fårskötseln, som annars är Margarethas ansvar. Alla trettio tackorna, som svarar för tillväxten, är svarta.
På gården finns ett 30-tal tackor av Gotlandsfår, som är en gammal lantras framavlad från Guterasen. De klipps två gånger om året, vår och höst, men ullen används inte i den egna produktionen utan säljs till ett spinneri. I stället är det pälsen som efter beredning blir fällar och olika klädesplagg. Eftersom alla fåren är svarta behöver skinnen inte färgas när ullsidan vänds utåt. Man tillverkar också artiklar där ullsidan blir inåt och då behandlas köttsidan av skinnet speciellt för en slät yta i den färg man vill ha.
Får får inte får, får får lamm
-Vid lammningen på våren blir det 60-talet lamm att ta hand om. Varje tacka får oftast två men det händer också att det blir tre eller kanske bara ett. Vid lammningen avslöjas djurens hälsa och kvalité och då behåller vi bara de friska, säger Margaretha.
-Vi arbetar mycket med att få fram fina och friska djur. Detta har inte bara med ekonomin att göra utan det är viktigt att fåren mår bra.
Vi har fåren för att få en bra miljö på gården. Om vi inte hade dem skulle det snart växa igen.
Höstslakt och pälsberedning
På hösten slaktas de lamm, som inte avsätts för avel. Alla slaktdjur skickas till slakteriet, som sedan levererar skinnen direkt till Tranås för beredning. Alla skinn märks vid slakten. Man är därför säker på att man får tillbaks skinnen från de egna fåren. I samband med beredningen klipps ullen till den längd man önskar. Många av de färdiga produkterna säljs på marknader men många kunder kommer till Lusseboda och köper direkt. Något problem med avsättning av produkterna är det inte, avslöjar Margaretha. Fördelen med ullprodukter är att man kan använda dem både sommar och vinter, de skyddar nämligen mot såväl värme som köld.
Fåravel ett bra sätt att driva lantbruk
Familjen Danielsson tycker att de har funnit en bra lösning för att driva sin gård. De jobbar båda heltid på sina ordinarie arbeten, Margaretha som kurator och Johan som läkare.
Vi bor ju bra här med våra tre barn, Jenny, Emma och Josef. Miljön är bra för oss alla, tycker Margaretha och Johan. Alla hjälps åt med det som skall göras. Vid vårt besök i somras gällde det att ta hand om den ved, som hade huggits för vinterns behov. Lusseboda är ett bra exempel på ett fungerande familjejordbruk, inte bara för månskensbönder utan också för dem som arbetar i solsken, vilket inte varit någon bristvara i år.
/ Herbert Johansson
Rydaholm GoIF kommande matcher
| 12 | 27/7 | 17.00 | Rydaholm GoIF | Nosaby IF | ||
| 13 | 1/8 | 19.00 | Saxemara IF | Rydaholm GoIF | ||
| 14 | 9/8 | 15.00 | Rydaholms GoIF | Oskarshamn AIK | ||
| 15 | 13/8 | 19.00 | Växjö Norra IF | Rydaholm GoIF | ||
| 16 | 17/8 | 16.00 | Rydaholms GoIF | IFÖ Bromölla | ||
| 17 | 23/8 | 15.00 | Rydaholm GoIF | Älmeboda/Linne. | ||
| 18 | 30/8 | 15.00 | Kalmar AIK FK | Rydaholm GoIF | ||
| 19 | 6/9 | 15.00 | Rydaholm GoIF | Rödeby AIF | ||
| 20 | 13/9 | 15.00 | VMA IK | Rydaholm GoIF | ||
| 21 | 20/9 | 15.00 | Rydaholm GoIF | Gransholms IF | ||
| 22 | 27/9 | 15.00 | Älmhults IF | Rydaholm GoIF |
UV-läger på Långserum
Rydaholmsscouterna befinner sig på läger i Långserum i Vaggeryds kommun. 370 scouter finns på plats, och SAU /Svenska Allinasmissionens Ungdom) har 10 olika läger på gång varje år, där 3-4000 ungdomar samlas. Långserum är en av deras lägerplatser. I tisdags började lägret och avslutas på söndagen den 29 juni med ett förmiddagsmöte, där alla är välkomna, samt att ta med sig en kaffekorg.
Rydaholmsungdomarna har rest till lägergården med sina ledare och ungdomsledare för att delta i de olika aktiviteterna, samman med ungdomar från Åkerbygden-Råhult, Klevshult, Värnamo, Horda, Stockaryd och Rörvik. Många aktiviteter får de uppleva under veckan, allt från kanotpaddling, spårningar i skog och mark, nattspårning, lägerbål, fotbollsturnering, slangbällebrännbollturnering, femkamp, andakter och bibelstudier m.m.
Dels lär ungdomarna från samhället känna varandra under tältdukarna. Rydaholmsungdomarna har 6 militärtält uppbyggda och består av drygt 60 personer i lägret idag. Där lagar man maten tillsammans och äter under ett egenhändigt uppbyggt vinterskydd. Sedan har man gemenskap med de olika kårerna, där man besöker varandra, samt de stora samlingarna där hela “campen” kommer samman. Varje morgon samlas man där flaggan hissas och nationalsången sjungs. Varje kväll då flaggan halas och man går till lägerbålet, som är fullt av både skämt och allvar!
Johan Carlsén
Sparsamhet var kanske inte en dygd.
Sparsamhet är en dygd heter det i ett gammalt ordspråk. Men inte alltid, inte om man skall tro allmänheten i Rydaholm. Rektorn där hade, som VN tidigare berättat, funnit en väg till att spara pengar genom att låta bli att flagga på allmänna flaggdagar, som inföll när man inte var i skolan. Nu har Barn- och Utbildningsnämnden tagit upp frågan. Det var vid fler skolor än i Rydaholm som flaggningen inte fungerade. Efter diskussion beslutade skolnämnden att ta beslut på sammanträdet i augusti när man i likhet med andra offentliga verksamheter vet hur man skall lösa frågan. Innan dess är det tre allmänna flaggdagar, midsommardagen, den 14 juli och den 8 augusti.
Reaktionen på den missriktade sparsamheten lät inte vänta på sig. Såväl allmänheten som lärare på skolan hörde av sig till kommunen och menade att flaggning är en självklarhet, inte minst för att barnen skall lära sig respektera värdet av fosterlandets symbol.
När det gäller den allmänna flaggstången på Tjursbacke (skolans framsida) så har många samhällsbor reagerat och vill ställa upp helt ideellt och svara för flaggningen. Det blir därför Åke Melin, som kommer att flagga där och samtidigt ha en viss tillsyn av området.
- Man måste känna ansvar och medverka till trivseln i samhället, säger Åke, det hör ju till att vi skall flagga på de dagar som är bestämda flaggdagar. Jag hjälper gärna till med flaggan om det skulle vara problem för någon annan också.
Hos de offentliga verksamheterna, med undantag för skolan, är frågan löst genom att personalen själva svarar för flaggningen utan kostnad för skattebetalarna och utan att kalla in någon betald vaktmästare. Nu räknar samhällsborna med att alla, som har en flaggstång, offentlig eller privat, kommer att flagga på de allmänna flaggdagarna. På övriga dagar kan man ha en vimpel uppe veckan igenom om man så vill.
/Herbert Johansson